En riktigt bra låt varje dag inför julen. Kommer jag på en bra låt som även har ett julbudskap får ni se det som en bonus. Annars får ni ta det här som ett försök att göra er julrush lite mildare, lite lugnare. Ja, helt enkelt litemerahille...:
fredag 14 december 2007
Klargörande
Som om inte jag förstår hur det stack i ögonen på strömsbroborna när jag och min familj flyttade till Hille. Det är liksom det värsta man kan göra i det här området. Som när Figo gick från Barcelona till Real Madrid, typ.
Men för att lugna befolkningen och försöka stävja det hat som håller på att växa sig starkt tänkte jag klargöra lite av min historia:
Visserligen barnafödd på Brynäs, genomlevde jag mina barn- och ungdomsår i Forsby. Alla 60-talets busiga upptåg, 70-talets pubertala äventyr och det initiala 80-talet upplevde jag där. Tillmans, Eivind, Lelle, Jote, Wiman, Janne Jonsson, Gamen, Lulle, Bosse Hedlund, Tobbe och Stefan Olsson, Stisse, Lisa, Sahlberg, Kicki, Micke Persson och Englund och alla andra i alla möjliga åldrar har gjort mig till den jag är. Gemenskapen, i synnerhet sent 60-tal och tidigt 70-tal, i Unga Örnar var fantastisk. Jag minns med stor ödmjukhet Berit Tillman och Ingvar Olsson som, åtminstone för mig drog ett stort lass.
Jag minns även den gemenskap familjerna på Östervägen hade. Vi skötte under vintern isbanan nedanför Jonssons i stort sett själva. Skottade, spolade och farsorna var tillochmed och lirade hockey ibland. Då var det STOR stämning. Minns speciellt när Sven-Åke med hjulbent skridksoåkning manglade oss småkillar på väg mot målet.
Eller valborgsfirandet i lillskogen ovanför Tillmans/Johanssons, lotterierna Ingvar höll i gamla Unga Örnar, höjdhoppstävlingarna hos Tobbe Olsson, landhockeyn utanför Micke Persson, kamratskapet med Hasse Tillman osv.
Mot bakgrund av det är det fatiskt inte helt underligt att jag längtar till Hille. Speciellt inte som jag gick hela mellanstadiet där. Fyran i gamla Hille skola. Den numer rivna och till kyrkans församlingshem tragiskt omvandlade skolbyggnaden som rymde berömda Artur Kvist. Hård, men säkert rättvis lärare och kantor i Hille kyrka vägg-i-vägg. Vaktmästare den fantastiske pedagogen, humanisten och otrovligt vänlige Ernst Guss.
Femman och sexan avhandlades i Milboskolan. Det mest minnesvärda där är väl Harry Lund och hans favoriserande av vissa killar. Han fungerade både som klasslärare och gympalärare och var man duktig på de klassiska grenarna styrka och redskap, då hade du halva inne. Jag som var bäst på löpning låg långt ner på rankingen. Bästa minnet är väl egentligen vänskapen med Tommie och den ungdomligt, oskyldiga förälskelsen i Åsa Bergström. Eivind och jag tillbringade många timmar på Spartallsvägen i sexan...
Så Hille känns som att komma hem för mig. Klart jag saknar vesslan, Dollar, Eivind, Hasse och Krusse. Men klart jag saknar saker, jag fuller snart femti för fan! Men vi, jag och Sussi, känner att vi hamnat rätt. Så oavsett konjunkturer, löne- och pensionsutveckling kommer vi att göra allt för att få leva och dö i vårt hus och i vår trädgård.
Så! Det var veckans ranson av snyft och realism. I fortsättningen kommer det bara att vara sjuka skämt, dålig information och tragiska livsöden på den här sidan.
Men för att lugna befolkningen och försöka stävja det hat som håller på att växa sig starkt tänkte jag klargöra lite av min historia:
Visserligen barnafödd på Brynäs, genomlevde jag mina barn- och ungdomsår i Forsby. Alla 60-talets busiga upptåg, 70-talets pubertala äventyr och det initiala 80-talet upplevde jag där. Tillmans, Eivind, Lelle, Jote, Wiman, Janne Jonsson, Gamen, Lulle, Bosse Hedlund, Tobbe och Stefan Olsson, Stisse, Lisa, Sahlberg, Kicki, Micke Persson och Englund och alla andra i alla möjliga åldrar har gjort mig till den jag är. Gemenskapen, i synnerhet sent 60-tal och tidigt 70-tal, i Unga Örnar var fantastisk. Jag minns med stor ödmjukhet Berit Tillman och Ingvar Olsson som, åtminstone för mig drog ett stort lass.
Jag minns även den gemenskap familjerna på Östervägen hade. Vi skötte under vintern isbanan nedanför Jonssons i stort sett själva. Skottade, spolade och farsorna var tillochmed och lirade hockey ibland. Då var det STOR stämning. Minns speciellt när Sven-Åke med hjulbent skridksoåkning manglade oss småkillar på väg mot målet.
Eller valborgsfirandet i lillskogen ovanför Tillmans/Johanssons, lotterierna Ingvar höll i gamla Unga Örnar, höjdhoppstävlingarna hos Tobbe Olsson, landhockeyn utanför Micke Persson, kamratskapet med Hasse Tillman osv.
Mot bakgrund av det är det fatiskt inte helt underligt att jag längtar till Hille. Speciellt inte som jag gick hela mellanstadiet där. Fyran i gamla Hille skola. Den numer rivna och till kyrkans församlingshem tragiskt omvandlade skolbyggnaden som rymde berömda Artur Kvist. Hård, men säkert rättvis lärare och kantor i Hille kyrka vägg-i-vägg. Vaktmästare den fantastiske pedagogen, humanisten och otrovligt vänlige Ernst Guss.
Femman och sexan avhandlades i Milboskolan. Det mest minnesvärda där är väl Harry Lund och hans favoriserande av vissa killar. Han fungerade både som klasslärare och gympalärare och var man duktig på de klassiska grenarna styrka och redskap, då hade du halva inne. Jag som var bäst på löpning låg långt ner på rankingen. Bästa minnet är väl egentligen vänskapen med Tommie och den ungdomligt, oskyldiga förälskelsen i Åsa Bergström. Eivind och jag tillbringade många timmar på Spartallsvägen i sexan...
Så Hille känns som att komma hem för mig. Klart jag saknar vesslan, Dollar, Eivind, Hasse och Krusse. Men klart jag saknar saker, jag fuller snart femti för fan! Men vi, jag och Sussi, känner att vi hamnat rätt. Så oavsett konjunkturer, löne- och pensionsutveckling kommer vi att göra allt för att få leva och dö i vårt hus och i vår trädgård.
Så! Det var veckans ranson av snyft och realism. I fortsättningen kommer det bara att vara sjuka skämt, dålig information och tragiska livsöden på den här sidan.
Fotboll
Träffade Hall idag som inte tyckte att han behövde träna fotboll så fit som han är... Berättade också att han drar till Thailand i februari. Kommer tillbaka i april. Känns som en förlorad plats i startelvan, va? Sista träningen imorgon inför uppehållet. Borgis 13.00, kul att se hur Togga löser det.
Har en bra bild från gångna säsongen som gör att man faktiskt längtar till nästa sommar:
Har en bra bild från gångna säsongen som gör att man faktiskt längtar till nästa sommar:
Jul när den är som bäst...
Kolla den här sjuka gubbens hemsida! Han är hur kul som helst!
www.bonton.se
www.bonton.se
Ordning & reda
Imorse när vi åkte till jobbet såg jag två företeelser man kan undra över.
I en korsning där inte en enda bil körde står det en pappa och en liten dotter och väntar på att få gå över gatan. Det lyser grönt för cyklister, men inte för gående. Och de står snällt och väntar. Varför gör vi så? Ingen bil i sikte, inte en cykel så lång ögat kan nå. Men två stackars gående som snällt får vänta tills nästa intervall då deras tryckning resulterat i grön gubbe.
Nästa grej var att det stannade bilar för att släppa fram två gående vid ett övergångsställe. Jättebra. Om det inte varit i en rondell. Vad ska det vara bra för? Vitsen med en rondell är väl ändå att få trafiken att flyta på. Det skiter sig när vi plötsligt ska stanna mitt i rondellen för att släppa fram folk.
Mer civil olydnad behövs. I stil med Fredrik Lindströms upprop om att strunta i datummärkning på mjölken och istället börja lukta och smaka oss fram igen.
I en korsning där inte en enda bil körde står det en pappa och en liten dotter och väntar på att få gå över gatan. Det lyser grönt för cyklister, men inte för gående. Och de står snällt och väntar. Varför gör vi så? Ingen bil i sikte, inte en cykel så lång ögat kan nå. Men två stackars gående som snällt får vänta tills nästa intervall då deras tryckning resulterat i grön gubbe.
Nästa grej var att det stannade bilar för att släppa fram två gående vid ett övergångsställe. Jättebra. Om det inte varit i en rondell. Vad ska det vara bra för? Vitsen med en rondell är väl ändå att få trafiken att flyta på. Det skiter sig när vi plötsligt ska stanna mitt i rondellen för att släppa fram folk.
Mer civil olydnad behövs. I stil med Fredrik Lindströms upprop om att strunta i datummärkning på mjölken och istället börja lukta och smaka oss fram igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
