Jag förmår mig inte. Orkar inte. Klarar inte av det eller kanske inte vill. Vad det än är så blir det inte av att klippa håret. Jag har i flera år nu klippt mig själv. Rakat skallen med en hårklippningsmaskin. "Det är ju så praktiskt! Klipp håret när DU vill!" Det är bara det att det alltid är riktigt jobbigt att stå lutad över tvättstället och klippa håret. Jag börjar oftare längta till den tid när någon annan gjorde det. Att få sätta sig och bara slappna av samtidigt som någon tog hand om håret.
Nu är håret långt, jag ser ut som en idiot. Men det är fortfarande för tråkigt och drygt att göra något åt det. Vi får se när det blir av. Ungarna börjar håna mig, så det är väl en tidsfråga innan jag kryper till korset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar